Kyrkan och den koloniala makten!

I förra bloggposten så kommenterade jag lite om den diskussion som pågått ett tag och som har handlat om den tecknade seriefiguren Tintin och koloniala stereotyper och karikatyrer av olika folkgrupper som förekommer där. Vi kan konstatera att visserligen innehåller seriefiguren den här typen av beskrivning, men att man måste sätta det i sitt historiska sammanhang. Att en hel av serien skrevs under en tid som var präglad av just kolonialtiden. Det är inget försvar av nidbilder, men ger oss nycklar till att förstå. Vidare så menar jag att censur av den här typen av literatur är orimligt och absolut inte en väg. Snarare är det bra att se detta och behöva reflektera över det idag och fråga sig hur är vi idag.

I den här bloggposten tänkte jag ge några kommentarer om kyrkans relation till kolonialmakten från ca 1700-och framåt. Det har varit en ganska het och lång diskussion i akademiska kretsar när det gäller frågan om hur kyrkan och den kristna missionen relaterade till den politiska makten under kolonialtidens apex. Detta var bl a något som jag studerade under min tid i England. Frågan har ju varit extra aktuell i just England då landet representerade det stora imperiet utöver världen. Därför har många historiker, missionshistoriker och några andra akademiska discipliner funderat över detta.

Frågan är givetvis inte helt enkel att besvara, men en hel del bra och gedigna analyser har gjorts av ett antal forskare i ämnet. Det råder ju inga tvivel om att den explosiva expansionen av kristendomen i Afrika och Asien under de senaste 2 århundradena ägde rum samtidigt som den Europeiska stormaktstiden och dess ekonomiska utbredning tog fart. I vissa kretsar (Marxistisk historieskrivning men även Afrikansk nationalistisk) så har det därför hävdats att den Kristna missionen gick hand i hand med imperialismen och den koloniala erövringen. M a o, att den kristna missionen skulle vara smutsig genom att den använde sig av den politiska makten för att sprida sitt budskap, och även tvärtom, dvs att kolonialmakten utnyttjade den kristna missionen i de kolonier där de styrde. Detta är en vanlig anklagelse. Och i takt med den anti-kolonialism som uppträdde på 1900-talet så utvecklades även en avsky/starka antipatier mot Kristen mission. En stor orsak är just att forskningen a la post-1965 har tenderat att luta mot marxistisk tolkning av historien. Stor del av forskningen visar dock på att denna beskrivning definitivt inte ger den tyngsta bilden. Det finns även forskning som har visat att de kristna missionärerna visserligen gjorde fel och såg misslyckanden, men agerade oftast självständigt/oberoende av kolonialmakten och arbetade för att sprida den kristna tron snarare än att bygga imperie.

Några bra böcker som har behandlat saken och just kunnat konstatera detta (missionen gick inte i imperiets ledband) är bl a: The Bible and the Flag av Brian Stanley, Evangelicalism in Modern Britain av David Bebbington,Missions and Empire av Norman Etherington, och lite andra forskare. Den forskare som har gjort ett monumentalt verk i ämnet, Magnum Opus, är Stanley Porter med sitt verk Religion Versus Empire? British Protestant Missionaries and overseas expansion 1700-1914. Stanley Porter, som är professor i Imperial history vid Kings College, UK, har ägnat hela sitt liv att forska om just relationen mellan den brittiska missionen och imperiet. Nog för att boken inte är enkel att ta sig genom (riktig tegelsten) men det finns massor med guldkorn att hitta.

Det verkar ju så enkelt: Jesus sa: “Ge till kejsaren det som tillhör Kejsaren och till Gud det som tillhör honom” (Lukas 20:25) Men för de kristna missionärerna som gav sig åstad för att förkunna evangeliet i “hednaland” så var Caesar alltid nära och det var inte alltid helt klart vem som skulle ha vad.

Hur som helst, under missionens apex, 1790-1812, när de flesta missionsorganisationer etableras (t ex Baptist Missionary Society, London Missionarey Society, Edinburgh and Glasgow Missionary Society, Church Mission Society mm) så var det ganska spänt mellan imperiemakten och den kristna missionen. Båda grupperna var pionjärer (på ont resp gott i det här fallet) som sökte sin väg genom nya territorier. Porter menar att det är svårt att inte bli slagen av den jämförligt sätt obetydliga roll som imperiet spelade i missionärernas tankar. Han menar att det nästan går att förlöjliga missionärernas väldigt enkla och barnsliga förtröstan på “all-embracing, superintending providence”, dvs Gud. Den enorma entusiasm och motivation att sprida det kristna budskapet är jätte tydligt i missionsliteraturen från den tiden.

I kapitel 3 av Porters bok så behandlar han just fenomenet med missonärernas relation och attityd till imperiet. Han tittar på tiden 1800-1830 specifikt. Han noterar att missionärerna diskuterade frågan huruvida dom skulle “follow the flag” eller gå sin egen väg. Porter hävdar med tydlighet:

“Colonialism was by no means necessarily conductive to missionary activity.” (p.64)

Dessa nyformade organisationer (missionssällskapen) som hade brist på finanser, brist på personal och som hade brist på kunskap om omvärlden, hade oftast inget annat val än att “följa flaggan”. Att hoppa på ett transport-skepp till de specifika områdena var oftast det enda alternativet.

Porter observerar:

“from encounter and engagement with, even dependence on, governments, whether imperial or colonial. At first, however, neither side sensed where events were leading and neither state nor mission societies wanted dealings with each other (p.65)

I kapitel 5 av Porters bok så beskriver Porter hur det från 1814-1850 utvecklades globala brittisk-protestantiska missionsnätverk utöver världen. Dessa globala nätverk var del av en allmän expansion och som Porter beskriver en “new wave” dvs en ny våg av missionsaktivitet som ägde rum under 1830-talet, 1840-talet, och 1850-talet. Orsaken till denna “våg” menar Porter var som en konsekvens av att missionsorganisationerna “were riding high on the back of the humanitarian tide” (p.137) Hur som helst, vid ungefär mitten av 1800-talet så stannande missionsentusiasmen av i takt med att man inte såg den framgång som man villen när det gäller att vinna “indigenous” folk, inhemska för Kristus. En viktig orsak som komplicerade det menar Porter var bristen på reflektion när det gäller hur de inhemska kyrkorna skulle formas och struktureras samt de framtida roller/positioner som de nyomvända inhemska troende skulle ha.

I kap 8 diskuterar Porter utvecklingen av de sk “faith missions” som ägde rum under andra halvan av 1800talet som en respons på den nedgång som ägt rum tidigare. Dessa sk “faith-missions” uppstod från en genuin önskan att återgå till en enklare form och metod när det gällde missionsarbete. Mycket hade med organisationsform samt hur finansiering gick till. Teologiskt fanns det också en skillnad. Missionssällskapen tidigare i allmänhet vidhöll en mer “postmillenial ideal” och var mer rotat i upplysningens ideal om progress. Den här synen kom att ersättas (dock inte överallt) av en mer “pre-millenial” syn där man såg världen i mer pessimistiska drag. Man väntade på Jesu snara återkomst för att sedan skulle tusenårsriket inträda. För missionärerna i de sk “faith-missions” kom den här synen att driva på takten i missionsaktiviteten. Det kom nästan att bli en slags alarmism i den här approachen.

Porter tycker sig se vissa gemensamma karaktärsdrag i dessa “faith-missions”. Bl a:

“a determination to operate in isolated and unfamiliar territory, as far as possible beyond any European influence or colonial rule and at a distance from other missionary bodies.” (p.224)

M a o, Kina, Centrala delar av Afrika och muslimvärlden blev alla huvudmål för dessa missioners aktivitet. Därför, trots att det bland många historiker har varit “inne” att uppfatta närmare kopplingar mellan missionsaktiviteterna och imperialismen under andra halvan av 1800-talet, så visar Porter att detta är en felaktig bild.

Kapitel 10 i Porters bok är en ganska bred diskussion om missionen under imperialismens apex dvs den tid som mest förknippas med imperialismens guldålder. Porter menar att det är väldigt tydligt hur lite som mission kan kopplas ihop med Brittiska imperie-motiv. Han menar tvärtom att när man närmar sig slutet av 1800-talet så kan man hur viktiga delar av missionsrörelsen:

“…attempts to sustain its appeal and generate renewed support thus involved its re-appropriation of the secular humanitarian goals so significant to its progress in the first half of the nineteenth century.” (p.315)

M a o, en förnyad satsning bl a genom att återgå till humanitär hjälp som var en viktig orsak till dess framgång i början av 1800-talet. Intressant…Detta kan man se både genom det som Lutherska och Katolska kyrkorna utvecklade, såsmåningom också evangelikala och efter det så pingst-karismatiska och på senare tid även oberoende kyrkliga grupperingar.

Porter menar att dessa “sekulära humanitära mål” som missionsrörelsen anammade (kapitel 11) ledde till en betydelsefull “anti-imperialism” bland de protestantiska missionsgrupperna under 2 årtionden före 2 världskriget. Missionärerna hade en som Porter beskriver “continued belief in the fundamental unity of humanity”. Detta gjorde att de kom på kollisionskurs med de rasistiska och Social-darwinska teorierna som uppstår i kaoset och vid tiden för imperie-tidens zenith.

Slutligen, med hänvisning till Jesus ord om att “ge till kejsaren det som tillhör kejsaren, samt ge till Gud det som tillhör Gud” så menar Porter att missionärerna försvarade inte imperiet, men var ofta associerade med institutioner och uppfattningar som lokala människor i de olika kolonierna identifierade med imperialism. (p.316) Men, som Porter avslutar sin analys,

“although missions could not avoid empire, they were determined to put it in its place (p.330)

M a o, den internationella missionsrörelsen kunde inte undvika imperiet och dess inflytande. Däremot så visar forskningen på att missionärerna var överlåtna och väldigt målmedvetna om att placera imperiet/kejsaren på rätt plats.

Advertisements

0 Responses to “Kyrkan och den koloniala makten!”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Ett samtal om kristen teologi och annat intressant såsom historia, samhälle och kultur.
Läs mer...

A conversation about Christian theology and other interesting things such as history, society, and culture.
Read more...

  • This blog in English (through Google Translate)
  • Twitter Updates

    Blog Stats

    • 28,856 hits

    Categories

    Archives


    %d bloggers like this: