Tintin och IKEA – Stereotyper och kultursyn

Det har varit en del diskussioner på tv, radio och nätet på sistone som har handlat om vår inställning och syn på andra kulturer. Den första diskussion som pågått om den populära tecknade seriefiguren Tintin har aktualiserat det här med literatur från andra tider som representerar stereotyper och karikatyrer av människor från andra kulturer. I vetenskaplig diskurs brukar detta ämne benämnas postkolonialism. Den andra diskussion som nyligen uppstod behandlade möbeljätten IKEA och deras sätt att handskas med bilder på kvinnor i sina kataloger i Saudi-Arabien. IKEA fick kritik för att man går ett patriarkalt samhälle till mötes och spär på förtrycket mot kvinnor genom att retuschera bilder på kvinnorna.

Bakgrunden till den upphettade diskussionen om Tintin är att man på kulturhuset i Stockholm ville göra en flytt av tintinböckerna till en annan avdelning. Efter massiv kritik och uppmärksamhet så backade ledningen. Tycker det var bra att de inte ägnade sig åt ett slags myndighetscensur. Hur som helst, ganska snabbt uppstår en polariserad debatt där ena sidan vill förbjuda Tintin, och andra sidan drar jämförelser till Nazi-Tyskland och ropar på bokbål. Den tidigare gruppen menar att serien presenterar koloniala (rasistiska) nidbilder av människor från andra kulturer. Det är nu ingen tvekan om att så är fallet enligt mig. Exempel på karikatyrer och falska nidbilder är typ att afrikaner är lite dumma, araber sitter på flygande mattor, turkar röker vattenpipor osv. Men det är även stereotyper och karikatyrer av andra nationaliteter.

Men Tintin var väl en hjälte säger någon! Han kämpar för de svaga och uppträder respektfullt. Det kan ju stämma, men det finns likväl stereotyper om olika människogrupper i serien som jag ser det. Detta är å andra sidan inget nytt. Det har ju skett åtskilliga gånger i världsliteraturen. Ett bra exempel är Charles Dickens kända verk, Oliver Twist. Vem kommer inte ihåg den tjuvaktige Fagin. Eller “Juden” (The Jew). Han är beskriven på ett väldigt negativt stereotypt sett. Troligtvis i avhumaniseringssyfte. Det märkliga är att man kommer alltid ihåg Fagin i negativt sken.

Frågan är hur vi ska ställa oss till den här typen av literatur. Det är inte helt oproblematiskt. Men lösningen är ju inte att förbjuda den här typen av literatur. I så fall skulle nog väldigt mycket av världsliteraturen anses vara skadlig för barn och förbjudas. Vi måste hitta ett sätt att förhålla oss till den. Det allra bästa sättet som jag ser det är att problematisera konsten/kulturen. I synnerhet nidbilderna i konsten och kulturen. Nidbilder finns det gott om överallt och det ska ifrågasättas. Även om en del skämt kan vara oskyldiga (t ex om norrmän) så är det inte säkert att sammanhanget är så oskyldigt. Om en person tillhör en “utsatt” grupp, en minoritet, någon som är annorlunda än majoriteten, som inte är en del av normen “VI”, är nidbilden aldrig oskyldig.

Tintin-böckerna och kanske speciellt de från 30 och 40-talet återspeglar givetvis den bild som västerlandet hade av sina kolonier och på andra kulturer. På det sättet är de sk historiska tidsdokument från en tid när det vita väst såg det som sin uppgift att bringa ordning och civilisation till till den oupptäckta/outforskade världen. Till de “underutvecklade och underlägsna folken” samtidigt som man tyvärr plundade kolonierna på rikedomar. Mycket av detta kan man läsa om i brevkorrespondens, artiklar, literatur från denna tid. Det ska tilläggas att Tintin i Belgiska Kongo liksom Tintin i Sovjet var beställningsverk från författarens arbetsgivare, som var chefredaktör för en (högerorienterad)tidning, då författaren aldrig själv besökte länderna. Hur som helst, de stereotyper och ibland grova karikatyrer av människor från andra kulturer som kommer fram, beskriver en tid då kolonialismen frodades och tyvärr också rasismen.

Postkolonialism handlar om att försöka se vilka åsikter och strukturer som finns kvar från den tiden då världen bestod av länder och kolonier. Då man gjorde skillnad på klass, kön och ras. Postkolonial teori granskar kolonialismens historiska arv. Det handlar ju om det system som västerländska makter försökte använda sig av för att stöpa om stora delar av världen efter västerländska mått. Därför är postkolonialismen om en slags kritik av västerlandet och dessa idéer. Inom kolonialismen (alltså de västerländska kolonialmakterna) så fanns en grundtanke om att man spred en bättre civilisation till de samhällen som ansågs lägre än det vita Europa. Det byggde på vad en del har kallat “särartstänkande”, dvs att egenskaper som färg, bakgrund och kön säger något om en människas föreställningar. Nu protesterar väl en del och säger att det var då och inte gäller nu. Förr fanns kolonier. Förr stod det i ordböckerna om att negrerna var dumma. Det stämmer! Och visst kan vi idag se tillbaka på händelser som ägde rum 200, 150, 100, ja eller kanske bara 50år sedan och tänka: Fy vad dumt dom tänkte då! Det är för väl att samhället inte är så idag. Men frågan är: är vi så mycket bättre idag? Vilka typer av stereotyper och nidbilder sprider vi eller tar för givet utan att ens reflektera över det. Även om kolonialtiden är över, så kan det finnas en slags överlägsenhet (slags mental kolonialism). Viktigt att fundera över.

Nu ska vi inte fördjupa oss i postkolonialismen mer, men det är viktigt att se detta när man läser äldre literatur.
Nu tror jag som sagt inte att lösningen på detta med rasistisk literatur är att förbjuda . Inte alls! Att välja censurens väg vore att börja med någon slags historierevisionism vilket vore kontraproduktivt. Historierevisionism, det som man faktiskt höll på att ägna sig åt i kulturhuset när man ville retuschera och förändra historien, skapar bara historielöshet. Rasism och annan typ av nedvärderande beskrivning av andra människor går inte att gallra bort. Mångkulturalismens fördelar är ju just det att kunna sätta sig in i olika tankesätt och situationer. I detta fall är det kanske inte andra kulturer i första hand, men det är ju helt andra tider. Tror det är viktigt att kunna sätta in Tintin i en historisk kontext.

Vidare så blir problemet med censur att vart går gränsen? Vem sätter gränsen? Nej, detta är inte vägen. Det öppna samtalet är vägen.

När det gäller IKEA och deras retuschering av kvinnorna i sina kataloger i Saudi-arabien, så kan det till att börja med vara nyttigt och nämna att det är inte bara IKEA som raderar kvinnor. I en artikel av Anna Laestadius Larsson framkommer att detta har frekvent skett på olika håll. Det gör det inte mer rätt men det sätter saken i sitt rätta sammanhang. IKEA ska inte få orimligt mycket kritik. Sen är det ju så att om SaudiArabien verkligen vill ha det på detta sätt så är det ju tveksamt om IKEA skulle bråka om att ändra på det bara för att Nyamko Sabuni (Jämställdhetsministern) tycker att det är bedrövligt. Om IKEA har rådfrågat de Saudiska myndigheterna om detta vilket Jan Hjärpe, professor i islamologi utgår ifrån se här så har IKEA antagligen bara följt de rekommendationer som man har fått. IKEA vill sälja sina möbler. De vill inte bråka med sedlighetspolis eller myndigheter som skulle kunna leda till en bojkott. Vad leder det till?

Att det sedan finns märkliga regler i det strängt Wahabitiska landet är ju helt uppenbart. Kvinnor får inte köra bil, inte vistas på offentliga platser med främmande män, får inte klä sig som dom vill, och mycket mer. Frågan är dock om ett utländskt företag ska lägga sig i denna typ av fenomen? Är det självklart att IKEA ska gå emot SaudiArabiens regler och bud? Ska inte kritiken mot detta komma från politiskt håll både internationellt och nationellt. Ska inte ett uppresande mot det som sker snarare komma inifrån landet? Det är inte helt enkla frågor. Men visst blir det problem om IKEA går ut med vissa ideal på sin hemsida som man sedan inte lever upp till. Det bir ju en viss diskrepans, dvs brist på överensstämmelse.
Man kan ju tycka att kvinnor borde få vara med, men att man är anständigt klädda i deras kataloger i Saudi. Men det är min åsikt!

Advertisements

0 Responses to “Tintin och IKEA – Stereotyper och kultursyn”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Ett samtal om kristen teologi och annat intressant såsom historia, samhälle och kultur.
Läs mer...

A conversation about Christian theology and other interesting things such as history, society, and culture.
Read more...

  • This blog in English (through Google Translate)
  • Twitter Updates

    Blog Stats

    • 28,856 hits

    Categories

    Archives


    %d bloggers like this: