Christ & Culture – Del 2

Idag tänkte jag tala om den andra typen, eller gruppen, som Richard Niebuhr tar upp i sin klassiker, Christ and Culture:

2. Christ and Culture

Synen inom denna grupp av människor är att Kristus ses som högsta fullbordan av kulturen. Anhängarna skulle kunna benämnas kultur-kristna. Dom bekräftar både Kristus och kulturen och hävdar att det inte finns någon opposition eller spänning mellan dom.

Man väljer ut olika saker i den kristna läran och doktrinen om Kristus som man tycker passar och är i överensstämmelse med det bästa i civilisationen eller kulturen.

Niebuhr nämner några exempel på denna approach: Bl a grupperna i den tidiga kyrkan som stred för judaiseringen resp helleniseringen. Vidare gnostikerna som försökte förena kristendomen med sin mystiska filosofi. Peter Abelard,den medeltida moralfilosofen som försökte reducera Kristendomen till praktisk moral och Kristus till en moral lärare. Under upplysningen, så försökte en del personer (Locke, Kant bl a) att utverka en filosofisk och vetenskapligt förnuftig Kristendom. Niebuhr nämmner termen “accomodationism” som skulle kunna översättas till anpassad Kristendom i sammanhanget.

Protestantisk Kristendom (liberala traditionen) har ju utvecklats under de senaste 200 åren i den riktningen, där man vill ha en avmytologiserad och anpassad kristendom.

Fördelen med denna tillämpning och relation till kulturen är att det blir en fokus på praktisk Kristendom. Man talar mer om hur man kan älska sin nästa (bry sig om fattiga, utslagna och svaga i samhället) än om abstrakt dogmatisk teologi.

Nackdelen här är att man betonar mer relationen mellan människor (den horisontella) än relationen mellan Gud och människan (den vertikala). Utan betoning på nåd och evigt liv tex så tenderar denna syn att utvecklas till en själv-tillräcklig humanism utan behov av Gud. Man upphöjer människan på Guds bekostnad. En teologi till människans avbild.

Det blir alltså en högst selektiv Kristendom som blir sann bara vid tillfällig slump. Den i teologin använda termen “Zeitgeist” misstas för den Helige Anden!

Vi ska givetvis inte kompromissa med det Kristna budskapet och läran, men det är viktigt att när vi kommunicerar budskapet till olika kulturer, så måste vi översätta kultur-bundna ideér till deras likvärdiga i andra kulturer.

Jesus använde sig av kulturella exempel från jordbrukssamhället i Palestina i sina liknelser. Paulus översatte sitt budskap alltid beroende på vem som lyssnade: om det var Judar, Greker eller Romare.
C.S.Lewis sa att hans uppgift var att översätta den Kristna doktrinen till lokalt, vardagligt språk för vanliga människor.
Effektiv översättning av budskapet är inkarnerad = dvs man tar evangeliet och hittar kulturell relevant klädsel för att uttrycka det!

Advertisements

0 Responses to “Christ & Culture – Del 2”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Ett samtal om kristen teologi och annat intressant såsom historia, samhälle och kultur.
Läs mer...

A conversation about Christian theology and other interesting things such as history, society, and culture.
Read more...

  • This blog in English (through Google Translate)
  • Twitter Updates

    Blog Stats

    • 28,856 hits

    Categories

    Archives


    %d bloggers like this: