Att ge nyårslöften: bra eller dåligt?

Nu är julen avklarad för denna gång. Det har varit en fin tid åtminstone för mig att kunna tillbringa tid med mina  närmaste och att fira inkarnationen, dvs Jesu födelse. Givetvis har vi ätit god mat och även delat ut lite klappar detta år, mestadels till mina barn.

Satt och läste i nyheterna om människor som vill ge nyårslöften och funderade lite på det där.  Matt Perman, på sin utmärkta ledarskapsblog What´s best next har helt klart en bra poäng när han skriver att “…that a well lived life doesn’t just happen; it requires intentionality…” m a o,  ett bra levt/fruktbart  kristet liv händer inte bara.  Det krävs intention, dvs medveten strategi och aktion. Den här medvetna strategin synliggörs genom vissa sk “mekanismer”. Nyårslöften kan vara exempel på dessa mekanismer.

Perman tydliggör sin poäng genom att visa på Jonathan Edwards liv. Jonathan Edward var en av Amerikas (beror på hur man ser det, vid den tiden var Amerika en del av det Britiska imperiet) främsta teologer och tänkare som jag ser det.  Perman skriver om Edwards:

Edwards is a good example not just of a life that is lived well, but also of the “practical side” of how to actually build that intentionality into our lives, rather than just letting it remain a vague wish that never takes deep root and makes a real difference.

Vad som är värt att notera när det gäller Edwards nyårslöften bl a är att när man jämför dem med dagens sk nyårslöften som vi läser om på Aftonbladet eller annan tidning är deras fokus på utveckling  av den inre människan (andlig utveckling, karaktär, Gudfruktighet osv) och inte den yttre människan (gå till gymmet, minska kroppsvikt, hitta ett nytt jobb, osv).

Perman kategoriserar nyårslöftena i olika grupper:  “Overall Life mission”, “Good Works”, “Time Management”, “Relationships”, “Suffering”, “Character”, “Spiritual Development”.

The Resolutions of Jonathan Edwards (1722-1723)

Being sensible that I am unable to do anything without God’s help, I do humbly entreat him by his grace to enable me to keep these Resolutions, so far as they are agreeable to his will, for Christ’s sake.

Remember to read over these Resolutions once a week.

Att ta tid och reflektera över livet och bestämma sig för att leva för Gud helt och hållet (med Guds hjälp) är verkligen en

Gudfruktig sak att göra. Tittar man på Paulus liv, så kan man ju verkligen se en “intentionality” medvetenhet hur man ska leva sitt liv. Se t e x 1 Cor 9:25-27:

Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.

Det råder inget tvivel om att Paulus lever med en tydlig medvetenhet om hur han ska göra för att nå målet som i det här fallet är att vinna segerkransen. Vem vet, kanske Paulus också gjorde specifika strategier i slutet av varje år…Svårt att veta.

Ska vi göra nyårslöften offentliga/publika?

Det ligger mycket i det som Allan de Botton säger:

We might be tempted to mock the public nature of resolutions. Why resolve things at New Year? Why tell people? Precisely for the same reason that we tend to go in for public marriage: because it can be useful to back up our own resolve with the pressure that stems from the expectation of others. It is often not bad enough to let ourselves down, so in addition, we need the fear of letting lots of people down to keep us on track. By being declared in public, a resolution gains confirmation and amplification

Borde vi fokusera våra nyårslöften just till Nyårsdagen?

Om vi som kristna bara fokuserade på att se förändringar i våra liv just den dagen, så kan man ju med all rätt anklaga oss för att egentligen bara anamma en världslig idé och förkristligar den.  Men om man likt Jonathan Edwards regelbundet tar detta på allvar,  så kan ju nyårsdagen vara lika bra som vilken annan dag så klart.  Möjligheten med just ledighet är ju att ha tid för reflektion och fokus på ett “nytt år”  eller “ny start” eller varför inte att bli en “ny person”.

De Botton har ju rätt när han säger:

We can use the energy that surrounds the birth of a new year to lend our own inner change some impetus.

Så……..det är bara att reflektera och formulera några bra nyårslöften! Tips: På Permans sida kan du läsa om alla Jonathans Edwards nyårslöften som kan vara en inspiration till dig.

FÖRRESTEN…..GOTT NYTT ÅR 2012 ÖNSKAR JAG ALLA LÄSARE AV DENNA BLOGG!!!!!!!!!

Advertisements

0 Responses to “Att ge nyårslöften: bra eller dåligt?”



  1. Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Ett samtal om kristen teologi och annat intressant såsom historia, samhälle och kultur.
Läs mer...

A conversation about Christian theology and other interesting things such as history, society, and culture.
Read more...

  • This blog in English (through Google Translate)
  • Twitter Updates

    Blog Stats

    • 28,856 hits

    Categories

    Archives


    %d bloggers like this: