SSPX – del 2

Diskussionerna går heta på många bloggar, tidningsspalter och radio såväl som tv-program när det gäller SSPX och dels de mycket tråkigt påståenden som ledare för gruppen givit uttryck för samt relationen mellan SSPX och den Katolska kyrkan och dess överhuvud.
Att konservativa krafter går och bär på denna otäcka rasism och antisemitism är mycket trist. Att politiska extremgrupperingar ger uttryck för denna typ av idioti må vara en sak. Dom kommer nog alltid att finnas i sina små vrår och uttrycka sitt hat. Men när människor i den Kristna kyrkans kontext går samma väg är det smärtsamt. Jag tänker i synnerhet på kyrkans historia. Kyrkans historia är ju i många avseenden mycket mörk när det gäller relationen till Judiska folket. I mångt och mycket har kyrkan legitimerat hatet mot judarna teologiskt. Nu tänker jag inte bara på antiken och medeltiden utan även på 1900-talet.
Att de senaste påvarna har gått försoningens väg genom besök i det heliga landet och offentlig förlåtelse ansågs stort. Senare dokument gav uttryck för en mjukare och försonligare hållning till de “äldre bröderna”. Hur ska den Judiska publiken tolka påvens senaste beslut? Hur ska kristna från andra traditioner tolka det? Är det så att påven måste ge efter för konservativa krafter inom den stora Katolska kyrkan pga påtryckningar? Eller är det så att påven skiljer på den antisemitism som svärtat ner rörelsen och känner stor sympati för gruppens konservativa hållning? Frågan är dock om det är möjligt att göra inför världens befolkningar och behålla trovärdigheten?
Frågan är vad det till synes märkliga sammanstrålandet av uppmärksamheten runt SSPX i Svensk press tillsammans med upphävandet av exkommuniceringen kommer innebära när det gäller synen på Katolska kyrkan. Givetvis innebär detta att frågor måste ställas när det gäller den nuvarande påvens syn på 2 Vatikankonciliet och dess tillämpningar. Att 2 Vatikan konciliet ansågs som ett svek av konservativa krafter är ju tydligt.
Lefebre och hans vänner accepterade aldrig konciliets inriktning.

När det gäller SSPX och dess relation till Katolska kyrkan i Sverige och dess sympatiske ledare Arborelius, så får man intrycket att dom ska komma in med den “autentiska” katolska läran och livet. Det måste i så fall upplevas som en skymf för Svenska Katoliker i bemärkelsen att det som dom representerar inte gäller. Betyder påvens exkommunicering att det är fritt fram för SSPX att verka såsom “autentisk” kyrka?
Det skulle vara berikande med katolska röster beträffande mina funderingar.

Grattis Mekane Yesus!

En av världens största Lutherska kyrkor, Mekane Yesus kyrkan i Etiopien, (EECMY – Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus) läs här, firar de närmaste dagarna 50år som kyrka. Enligt statistik bl a från Lutherska Världsförbundet se här så är det världens näst största Lutherska kyrka. Det är intressant så till vida att i denna kyrka har alla aktivt valt att vara med i kyrkan och inte såsom tex Svenska Kyrkan där man blir medlem mer eller mindre lite slentrianmässigt.
Nu är ju inte siffror allting, men faktumet att så många människor som kommer till tro på Jesus Kristus i och genom Mekane Yesus kyrkan inger respekt. Dessutom är den enorma tillväxten ett tecken som återspeglar djupare dimensioner.
Kyrkan har ju sitt ursprung från Svenska EFS (Evangeliska Fosterlands Stiftelsens) missionsverksamhet i Etiopien och har haft goda och nära relationer med EFS och Svenska Kyrkan i Sverige. Dock i samband med diskussionen om välsignelseakt för homosexuella i SvK, så kom relationen mellan Mekane Yesus och Svenska Kyrkan att bli frostig.

En intressant aspekt av Mekane Yesus kyrkan är att denna stora kyrka har kunnat omfamna den karismatiska dimensionen av det kristna livet och samtidigt behållit sin konfessionella tradition och liturgy. Mekane Yesus har ju som grunddokument bl a Augsburgska bekännelsen och Luthers skrifter.
När jag var senast i Etiopien, så träffade jag bl a Agne Nordlander som har arbetat och numera arbetar på Mekane Yesus kyrkans teologiska seminarium i Addis Abeba. Vi hade tid för gemenskap där han berättade om sina mångåriga erfarenheter av Mekane Yesus kyrkan. Här tror jag att vi kristna i Sverige inom de olika samfunden har nått att lära. Varför inte göra ett studiebesök i Addis Abeba!

Grundaren av First Things har avlidit

För den som brukar läsa tidskriften First Things med stor behållning, så kom det som en överraskning att se här Rickard John Neuhaus, Lutheranen som konverterade till Katolska kyrkan, och som grundade den intressanta teologiska tidskriften First Things, har avlidit. Detta meddelande kunde man läsa på tidskriftens hemsida.
Fader John Neuhaus är ju kanske mest känd annars för att varit med i de sk ETC konsultationerna, dvs de teologiska samtal som pågått mellan katoliker och Evangelikaler i America. De här samtalen mynnade såsmåningom ut i två offenliga deklarationer: 1) Evangelicals and Catholics together – The Christian Mission in the Third Millennium’ (1994) och 2) ‘The Gift of Salvation’ (1998). Dessa samtal pågick under ett antal år och är intressant läsning oavsett hållning. Dokumenten är en slags gemensam beklagan över den splittring och oenighet som finns mellan katoliker och evangelikaler. Samtidigt pekar dokumenten på behovet av gemensam handling mot ett tilltagande och mer agressivt sekulärt samhälle samt att man tydliggör de områden där teologisk samsyn finns mellan de två traditionerna.
På viktiga doktrinär punkter så menade man att större enhet existerade än man hade trott. I dessa konsultationer så ignorerades inte de områden där olika syn fanns. Tvärtom så var det tydligt.
Dessa konsultationer kan man säga var resultatet bl a av den utveckling som försegått 2 Vatikan konciliet och dess utveckling. Dessa samtal mottogs positivt i betydelsefulla Evangelikala kretsar i England bl a. Detta är ju intressant när när man betänker de ekumeniska samtal och dialoger som har påbörjats i Sverige bland olika Kristna samfund.

Attacker mot Kristna i Indien 2008

Fick nyligen av en indisk pastor en liten sammanfattning av de förföljelser som har pågått mot Kristna i Indien under året som gått. Som alla vet så har ju de kristna i Indien alltid levt under ett konstant tryck från hinduer. Den Indiska konstitutionen som beskyddar rätten att få utöva sin religion, är naggad i kanten när det gäller Kristna. Se tex denna lista:

Attacker mot Kristna i Indien under 2008 (ej komplett lista, utan bara rapporterade attacker.
State.no	Name of the State	Antal attacker
1	Andhra Pradesh	38
2	Karnataka	112
3	Orissa	236
4	Madhya Pradesh	34
5	Kerala	10
6	Kashmir	4
7	Chattisgar	10
8	Bihar	3
9	Maharashtra	5
10	Jharkand	4
11	Uttar Pradesh	9
12	Himachal Pradesh	2
13	Arunachal Pradesh	1
14	Tamil Nadu	8
15	Rajasthan	4
16	Delhi	5
17	Punjab	1
18	Goa	1
19	Gujarat	1
20	Manipur	1
* 4000 Christian homes destroyed and 121 martyred for their faith in Christ
This is not an exact report there are many more attacks have taken place but not reported due to network/communication failure.

 

Denna problematik (mellan hindunationalister och Kristna) är ju inget som uppstod 2008, men det verkar som att fler har uppmärksammat det och på så sätt riktat ljuset åt det hållet. Att västerländsk media uppmärksammar det är viktigt eftersom det är en så känslig politisk fråga i Indien.

Gott nytt år

I den första bloggposten för 2009, så vill jag önska alla vänner och bekanta, familj och annat folk som läser den här bloggen GOTT NYTT ÅR. Hoppas att ni såväl som jag har fått uppleva en fin julhelg och ett trevligt avslut på 2008. Ser fram emot ett utmanande och spännande 2009.

Tragisk nyhet!

På Dagen se här så möts jag av det inte oväntade, men dock väldigt sorgliga beskedet att Krister Holmström har avlidit. För den som inte vet vem han var, så var han mest känd som grundare och chefredaktör för tidningen Trons Värld, som han startade för ca 20år sen. Den här tidningen kom att bli väldigt uppskattad bland många Kristna i Sverige för dels dess reflekterande ledarsidor såväl som många vittnesbörd. Krister kom att bli en initierad journalist med teologisk kompetens. Hans intention att skriva om och rapportera från alla Kristna sammanhang var väldigt fint.

Jag lärde känna Krister en del vid den tiden då han startade och kunde följa utvecklingen. Dessutom så kom jag att spela innebandy tillsammans med hans söner bl a en hel del.
Låt oss tänka på Kristers familj, fru och söner, denna dag som givetvis saknar sin pappa som så grymt plågades av cancer och som dog alldeles för tidigt, i en ålder av endast 54år.

Dagens citat

“To love means loving the unlovable. To forgive means pardoning the unpardonable. Faith means believing the unbelievable. Hope means hoping when everything seems hopeless.”

G.K.Chesterton

Grattis Livets Ord på 25-års dagen

I Samband med att Livets Ord firar 25år som församling och rörelse, så vill även jag passa på och gratulera den församling som har betytt mycket för mig och många andra i både Sverige, Europa och utöver världen!

Trots kraftig kritik (ibland legitim, men oftast osakliga och elaka personangrepp) och förföljelsestormar i sekulär såväl som kristen media, så överlevde L.O. denna tid som var ett stålbad. Det har väl förvånat en del, tex UNT som förespådde ett tidigt försvinnande. Nu hade dom fel och det är vi glada för.

Det är viktigt att se att i ett Kristet arbete så existerar inte fullkomlighet även fast arbetet kretsar kring den fullkomlige (JESUS). Det är viktigt att se den goda frukten av människor som blivit frälsta, förvandlade och blivit riktiga lärjungar för att sätta saker i sitt sammanhang. Annars kan felaktigheter,hårdhet, orättvist bemötande och handlande, ovisa råd osv tyvärr ta över allt det goda. Vissa människor har synpunkter och kritik på olika ageranden som har varit felaktiga eller tveksamma och det är ok. Det är viktigt med öppenhet och transparans för äkthet och trovärdighet. Samtidigt är man medveten om att livet är inte svart-vitt. Det är alltid lätt att bedöma andra efter min måttstock men att andra ska bedöma mig mer generöst!

Som medlem under lång tid, så kan man väl hävda att ganska mycket har hänt i församlingen senaste åren när det gäller förändring, mognad och öppenhet mot såväl övriga Kristenheten såväl som sekulära sammanhang. Allt som har liv växer, mognar och förändras!

Grattis Livets Ord till 25år! Önskar 25 ännu mer framgångsrika och ljusa år!

Den karismatiska rorelsen

Det talas mycket om den Karismatiska rorelsen i olika kristna sammanhang, (tex har) .  For en del ar det val sjalvklart vad det star for. For andra ar det inte lika sjalvklart. Rent forenklat kan man saga att begreppet “karismatiska rorelsen” i dess ursprungliga form refererades till bruket av de andliga gavorna och dopet i den Helige Ande i de aldre, historiska kyrkorna sedan 60-talet. I samband med att nya samfundsoberoende karismatiska forsamlingar bildades sa kom termen att fa an mer bredare definition. Idag syftas det vanligtvis pa alla forsamlingar eller rorelser som har en levande praxis av de andliga gavorna  och dopet i Den Helige Ande som star utanfor den “klassiska Pingstrorelsen.”

Genom att studera utvecklingen av den Pingst-karismatiska vagen genom 1900-talet fram tills vara dagar kan man inte annat an forvanas over hur denna nya andliga erfarenhet har kommit att skaka om hela den varldsvida kyrkan. Paven Johannes XXIII hade under 2 Vatican Konciliet bett att kyrkomotet skulle innebara en ny pingsterfarenhet for kyrkan och det drojde ju inte lange forran en karismatisk rorelse borjade spira vilket idag ar en stor och inflytelserik rorelse inom Den Katolska kyrkan. Precis som Pingst-karismatiska rorelsen forkastades eller ignorerades av de traditionella sammanhangen och den mer evangelikal-fundamentalistiska riktningen bland protestanter,  sa forkastades denna inriktning av den mer konservativa och traditionella riktningen inom Katolska kyrkan. Detta ar ju dock inget nytt fenomen inom kyrkans historia. Det finns ju atskilliga exempel pa fornyelser inom kyrkan som skapat spanningsfalt.

Samtidigt ar det viktig att inse att denna inriktning har inte fatt den storsta spridningen i vast utan i utvecklingslanderna. I Africa, Asien, Syd och Latin America har rorelsen vuxit lavinartat och idag sa talar de ledande experterna om ett paradigmskifte. Medans den Kristna kyrkan var storst i vast tidigare, sa ar sa inte fallet langre. Den vastliga kyrkan ar en minoritet. Tyvarr sa krymper den i vast hela tiden enligt ledande statistiker medans den vaxer ar for ar i utvecklingslanderna.

Att termen karismatisk inte ar helt problemfri idag har val tyvarr att gora mycket med s k “tv-evangelisters” skandaler i USA, Missbruk och manipulation av de andliga gavorna i olika sammanhang, Rorelser som ar starkt ihopkopplade med overdriven betoning pa tro och valstand (i synnerhet USA), men aven bildandet av manga sk karismatiska oberoende forsamlingar, som inte verkar vara ansvariga infor nagon. Hur som helst, sa har denna varldsvida rorelse fatt betyda sa mycket for sa manga manniskor att aven de mest agressiva kritiker ar forundrade.

 

 

 

 

Vad skulle du göra om din Pastor felar?

Det har väl inte undgått någon som följer nyheterna på en någorlunda regelbunden basis, att läsa om Barack Obamas kontrovers/konflikt med sin pastor Jeremiah Wright (Läs här ) som poppar upp lite då och då. För att summera lite kortfattat, så har ju Wright varit en andlig mentor och pastor till Barack Obama under ganska många år. Under valkampanjen, så har Wright gått ut offentligt med en del ganska kontroversiella uttalanden (i den Amerikanska kontexten). Obama har fördömt Wrights mest aggressiva och opassande kommentarer och kritiserat pastorn för att uppväcka rasism och hat. Å andra sidan, pga det inflytande och den relation som funnits under många år mellan männen, så har det ju säkerligen inte varit lätt att kritisera sin pastor. Dock så har det ju handlat om Obamas politiska framtid. Frågan som många politiska kommentatorer har ställt till Obama är: “Om pastorn har sagt sådana här opassande o agressivt antiamerikanska kommentarer under många år, varför lämnade du inte kyrkan”?

Utan att gå in på den politiska aspekten av den här kontroversen, så finns ju en andlig aspekt som är värd att begrunda. Ska man lämna sin församling om man fann sin pastor inneha åsikter som är felaktiga, vilseledande eller rent ut sagt tokiga? Det kan ju vara allt från teologiska, politiska eller moraliska åsikter.

Låt oss anta att du är väldigt lycklig med din församling och du har funnit det vara en underbar plats av gemenskap och andlig tillväxt. Din pastor predikar evangelium och leder Gudstjänsterna på ett bibliskt sätt. Men i en aspekt, kan vara teologisk tro, politisk övertygelse eller något annat, så tycker du han har gått vilse. Och han har dessutom offentligt givit uttryck för denna syn.

Vad skulle du göra? Skulle du lämna om du ansåg att din pastor var fel ute i en icke-frälsningsavgörande fråga? Skulle du stanna kvar i församlingen och ignorera problemet pga att pastorn annars gör ett så bra arbete? Eller något mittemellan?

Kommentera gärna om du har tid!

God’s Yellow pages

Brukar du använda dig av Yellow Pages eller Gula sidorna? Jag är en av dom som brukar göra
det och tycker att det är väldigt bra att ha till hands när man ska få tag på någon person eller få tag på ett företag tex.
Visste du om att God’s Yellow Pages finns också?:) Om du inte visste det, så kan jag tipsa dig om den sidan här
Praktisk sida för det kristna livet!

Enjoy!