Just nu, eller mer exakt, den 16april, så inleddes världens största val, valet i Indien. Det är fascinerande
med tanke på att närmare 700miljoner människor ska rösta och välja politiskt styre i landet. Sedan förra valet så har närmare 43miljoner fler människor fått rätt att rösta.
Valet står mellan Kongresspartiet och BJP. Mellan sekularism och Hindunationalism. Sekularism är ju ganska bekant för oss i Sverige. Den sekulära ideologin utvecklades mycket genom Jawaharlal Nehru som ses som grundare av kongresspartiet, motsvarande vårt Socialdemokratiska parti. Hindutva eller Hindunationalism, som under 1800-talet i mycket var en respons mot Engelsmännen och deras kolonialism har fått förnyad medvind på senare delen av 1900-talet. BJP var tidigare ett ganska litet o betydligt ytterlighetsparti som på 90-talet kom att få ett enormt uppsving genom den hindunationalistiska våg som uppstod i synnnerhet på slutet av 80-talet och in på 90-talet. Ett politiskt vallöfte som dom bla vill uppfylla är att det ska byggas ett tempel i Ayodha. Ayodha är en liten stad i norra Indien, där en moské fanns som en hinduisk mobb rev pga att hinduerna menade att det var Rams (en av hinduernas alla gudar) födelseplats. Detta skapade konflikt och upplopp och upplivade hinduisk nationalism. Templet är tänkt att bli Indiens största med plats för 25000personer.
Tyvärr har ju mycket elände drabbat minoriteter i Indien som en konsekvens av den här hindunationalism som har och fortfarande sponsras av Indier såväl i USA som i Europa. Såväl Kristna som muslimer, sikher, buddister såväl som tribals och andra mindre folkgrupper har behandlats som att dom inte har några mänskliga rättigheter. Här kan man se att Indien är en demokrati med förhinder. Stora Ekonomiska klyftor, korruption inom såväl politik som offentlig sektor, problematiken med kastsystemet, mänskliga rättigheter som i praxis inte alls existerar på många ställen mm.
Visst blir det bättre i Indien. Dock så går det väldigt långsamt samt att det är en ytterst liten grupp i det Indiska samhället som gynnas av Indiens Ekonomiska uppsving. Den stora majoriteten av befolkningen som bor i byar är i stort sett inte gynnade.
Valet håller på till ca 13 maj, alltså 3-4veckor. Sedan ska man sammanställa allt för att kunna avgöra vem som ska styra Rajornas land den närmast mandatperioden.
Jag hoppas innerligt för Indiens Kristna och andra minoriteter, att Kongresspartiet med den intellektuelle Manmohan Singh och mycket respektingivande Sonja Gandhi får fortsätta styra Indien.
Archive for the 'Politik' Category
Skandal är vad man kan säga om FN:s sk Rasism-konferens som pågår i Geneve. Svd rapporterar om den turbulens som uppstått. Visserligen var det ingen nyhet att Irans President, Ahmadinejad, skulle angripa Israel på något sätt….men snacka om att göra bort sig inför det politiska etablissemanget i Europa. Han betedde sig som en riktig clown på cirkus. Som tur var fanns något vett i vissa närvarande delegater som gick ut.
Jag fattar inte hur arrangörerna har tänkt som bjuder in en person av det slag som Irans president och tror att det ska leda den politiska diskussionen framåt. Man kan ju bara önska att övriga Arabvärlden distanserar sig ifrån Ahmadinejad och isolerar honom och att den inhemska oppositionen flyttar honom från sin inflytelserika post. Det är svårt att ta honom på allvar. Samtidigt tycker jag att det finns en Europeisk naivitet och snällhet som inte vågar konfrontera dem här dumheterna.
Snacka om fiasko för konferensen, för FN och människorättsrådet! De enda som kan småle är de länder som uteblev från konferensen.
Det är väldigt glädjande att de svenska ledande nyhetstidningarna har gått ihop i en gemensam kampanj för att utöva press på den Eritreanska diktaturen för att frige den Svenske medborgaren Dawitt Isaac. Som kanske är känt för dom flesta, så har den Svenska regeringen valt (som alltid) den den sk “tysta diplomatins väg” för att försöka bygga relation med den Eritreanska ledningen. Under 7år har Isaac suttit fängslad för att ha krävt demokratiska reformer i Eritrea. Han är ju journalist och startade tidningen Setit där han gav uttryck för regimkritiska synpunkter. Ganska snart efter tidningens publicerade artiklar, så arresterade man Isaac bryskt. Han blev kvarhållen i mycket svåra förhållanden. Att Isaac dessutom har utvecklat diabetes har gjort situationen mycket svår för honom i fängelset. Fängelser i Eritrea är inte som i Sverige!
Kan inte annat än tänka på hur den Svenska regeringen också valde den “tysta diplomatins väg” när det gäller Raoul Wallenberg och hans situation i Sovjet på den tiden. Att hela den diplomatin var en katastrof och ett misslyckande är ett faktum. Vi får hoppas att Mediavärldens press och opinion får den Eritreanska regeringen att handla, och det bums!
Var med och skriv under på Dawitt Isaacs frigivande!
Man blir alldeles matt av alla dessa girighetsskandaler som uppdagas med jämna mellanrum. Var finns sans och balans i hjärnorna på dessa företagspampar och direktörer. Överallt så läser man om ledare som skor sig och utnyttjar information för att hjälpa sig själva till en lyxigare tillvaro. Vilka är det som betalar kalaset? Den vanliga knegaren, arbetaren, ensamstående mamman osv.
De senaste tidens bonusar och pensionsavtal visar hur girighetskulturen har förmodligen genomsyrat större delen av samhällskroppen från Näringslivet till facket och LO. Det verkar som att ingen sa stopp och belägg. Förtroendet blir givetvis kört i botten. Det är tydligen inne med sk rörliga löner och gigantiska bonusar. Gissar att det är importerat från landet på andra sidan Atlanten.
Girigheten gör människor blinda och verkar göra så att människor på vägen tappar moral och etik. Vart är föredömena bland ledarskapet i Affärsvärlden.
Man förstår allt mer bibelns klara undervisning om faran med girighet och att man ska en sund balans till pengar och ägodelar. Man förstår även kyrkans allvarliga markering mot girigheten genom att klassificera det som en dödssynd. Luther var ju knivskarp mot girigheten och använde ett språk som få kyrkoledare skulle våga använda idag.
När får vi läsa eller höra om ledare som väljer en annan väg. Om ledare som väljer måttlighet, som väljer etik och moral, som väljer att avstå till förmån för andra. Jag efterlyser den typen av ledare.
Har ju tidigare nämnt om Anna Politkovskaja och hennes heroiska insatser i Ryssland och
Tjetjenien bl a, där hon på ett mycket initierat och skickligt sätt avslöjat Moskvas maktkorruption
och hänsynslöshet. Bl a skildrade hon ju den uppmärksammade kidnappningsdramat i Beslan, Där Ryska myndigheter beordrade en fruktansvärd slakt.
Hennes bok i ämnet är mycket fascinerande och väl värt att läsa för den som är intresserad. Alla vet ju att pga av hennes civilkurage och mod att skriva om den ryska makten, så fick hon betala med sitt eget liv.
Rättsprocessen runt omkring hennes död är ju en fars utan dess like. Rättsmaskineriet, tillsatt av den korrupta regimen, ska undersöka och stifta rättvisa i målet…Man undrar ju hur opartiskt och objektivt det kan bli.
Det senaste i fallet är ju att de åtalade personerna för mordet har frikänts. Ryska medier, tex den oppositionsvänliga tidningen Kommersant tycker att rättsprocessen har varit ett “totalt misslyckande”.
Det är väl en liten tröst att domaren i fallet har beordrat att utredningen ska fortsätta. Tyvärr så är väl mycket höljt och dolt, och frågan är om man verkligen kommer låta sanningen komma fram i det här mycket uppmärksammade och för den demokratiska frihetens skull mycket viktiga rättsfall i Ryssland.
Det är ju mycket som just tyder på att mordet var beordrat från maktens korridorer eftersom hon kom att bli mycket obekväm för Putin och hans lärjungar. Hennes skickliga journalistik och envetna sökande efter sanningen irriterade makten. Förr eller senare skulle något hända, så fungerar det i en diktatur.
I en artikel i DN, skriven av Niklas Ekdal, läs här så är den annars så politiskt korrekta tidningen synnerligen nyanserad, vilket är glädjande. Svensk utrikeskorrespondens lider väl inte direkt av någon slags nyans-sjuka. I denna artikel, så säger bla Ekdal, att det är fullt normalt att Israel reagerar på raketregnet. “Tänk tanken att 80 raketer om dagen regnade ner i Stockholm från Åland. I det läget skulle vi också ropa på attackplan och stridsvagnar.”
Södra Israel har drabbats under de närmaste 8 åren av närmare 10 000 raketer (vilket regn!) som lyckligtvis inte haft så bra träffsäkerhet. Att Israel nu vill få stopp på det måste ju vara förståeligt…..Problemet är bara vad som är proportioneligt sätt att bemöta det på. Ingen av medias alla sk experter ger någon uttolkning av vad proportioneligt bruk av militär kraft innebär. Givetvis säger man inte det för att hålla sig på säkra sidan. Ordet låter bra men ingen vet vad som menas med det.
Sen är det ju så att det är väldigt svårt när Israels bombardemang drabbar så många civila som redan är hårt drabbade. Gaza är en av världens mest tättbefolkade städer. Många flygattacker träffar helt galet och slår ut oskyldiga. Senaste rapporterna visar att det tyvärr är hög andel civila som drabbats. Att bomba sig fram till en lösning har ju inte heller historiskt sett visat sig vara en hållbar lösning.
Mellanöstern-konflikten är komplex och långdragen. Vem har inte försökt att sätta sig in i alla detaljer för att försöka reda ut både det ena och det andra. Det som nu sker är ju givetvis en tragedi. Tänk om palestinierna hade satsat på uppbyggnad av infrastruktur och ekonomi i Gaza och Västbanken istället för militär upprustning. Undrar hur det hade sett ut då istället. Att det inte är fred idag ska inte FN, EU och kompani få skulden för. Israel och Palestinierna måste lösa detta. Palestinierna måste ju tex erkänna staten Israels rätt att existera. Dessutom måste man få politisk ordning mellan Palestinska fraktioner. Det är ju en väldig rivalitet mellan Fatah och Hamas tex.
Israel måste mer tydligt stödja bildandet av en Palestinsk stat. Dessutom måste man tänka på den civila befolkningen på Gaza. Det är ju just när civila drabbas som man får omvärldens hat emot sig.
Ja, 2009 ser dystert ut när det gäller denna konflikt. Vi får hoppas att det finns Arabiska ledare med inflytande i regionen som vågar ta ställning för demokrati och säkerhet. Som vågar ta ställning emot terrorism och extremism. Som vågar tar ton och kan påverka konflikten i rätt riktning.
Fick nyligen av en indisk pastor en liten sammanfattning av de förföljelser som har pågått mot Kristna i Indien under året som gått. Som alla vet så har ju de kristna i Indien alltid levt under ett konstant tryck från hinduer. Den Indiska konstitutionen som beskyddar rätten att få utöva sin religion, är naggad i kanten när det gäller Kristna. Se tex denna lista:
|
Attacker mot Kristna i Indien under 2008 (ej komplett |
||
|
State.no |
Name of the State |
Antal attacker |
|
1 |
Andhra Pradesh |
38 |
|
2 |
Karnataka |
112 |
|
3 |
Orissa |
236 |
|
4 |
Madhya Pradesh |
34 |
|
5 |
Kerala |
10 |
|
6 |
Kashmir |
4 |
|
7 |
Chattisgar |
10 |
|
8 |
Bihar |
3 |
|
9 |
Maharashtra |
5 |
|
10 |
Jharkand |
4 |
|
11 |
Uttar Pradesh |
9 |
|
12 |
Himachal Pradesh |
2 |
|
13 |
Arunachal Pradesh |
1 |
|
14 |
Tamil Nadu |
8 |
|
15 |
Rajasthan |
4 |
|
16 |
Delhi |
5 |
|
17 |
Punjab |
1 |
|
18 |
Goa |
1 |
|
19 |
Gujarat |
1 |
|
20 |
Manipur |
1 |
|
* 4000 Christian homes destroyed and 121 martyred for their |
||
|
This is not an exact report there are many more attacks have |
||
Denna problematik (mellan hindunationalister och Kristna) är ju inget som uppstod 2008, men det verkar som att fler har uppmärksammat det och på så sätt riktat ljuset åt det hållet. Att västerländsk media uppmärksammar det är viktigt eftersom det är en så känslig politisk fråga i Indien.
I TV-programmet “Dokument utifrån” på tv2 igår så kunde man igår följa fallet Mordechai Vanunu. För den som inte känner till det här fallet ska jag ge en kort beskrivning.
Mordechai Vanunu föddes i Marocko i mitten på 1950-talet. Fadern var rabbin och när Mordechai var nio år emigrerade familjen till Israel, liksom de flesta andra marockanska judar. Han växte upp i Beer Sheva i Negev, tillsammans med sina tio syskon. Enligt Vanunu själv var han duktig skolan. Efter examen tjänstgjorde han i den israeliska armén nära bosättningen Gush Etzyon i Betlehem. Därefter blev det studier vid universitet i Israel. För att dryga ut kassan höll han ögonen öppna efter lediga jobb.
Den Israeliska staten sökte unga människor till kärnvapencentret i Dimon. Efter färdig utbildning som kärnfysiker, så fick Vanunu anställning där. Han har hävdat att han inte visste säkert om kärnvapen i Dimona, men att de andra som jobbade där måste ha känt till det eftersom de tillverkade plutonium där.
En dag hade han tagit sin Pentax med sig till jobbet och fotograferat i hemlighet det topphemliga området. Under den här tiden hade tvivel vuxit inom honom om kärnvapen-tillverkningen, samtidigt som han ville bygga broar mellan Arabiska judar och araber. Såsmåningom så sa han upp sig och börja resa i världen. Längre fram hamnade han i Australien och där ska han ha övergivit sina judiska rötter och istället blivit kristen. Han anslöt sig till Anglikanska kyrkan där.
Det ena ledde till det andra. Via kontakter, så hade Sunday Times blivit intresserade av Vananus hemliga information om Israels kärnvapentillverkning. Han tom flögs till London på tidningens bekostnad. Tidningen skulle nu kolla up caset på allvar.
Vad Vananu inte visste var att han var bevakad av Israeliska agenter från Mossad hela tiden. Dom hade stenkoll. Dåvarande utrikesministern, Shimon Peres, ska ha sagt till mossad-chefen: “få hit den djäveln”. Mossad kokade ihop någonting.
Vananu hade blivit uttråkad av mycket väntande i London. Han hade inte varit på sin vakt, utan “stött på” en charmerande Amerikansk kvinna vid namn Cindy på Leicester Square i centrala London.Tycke uppstod mellan dom och vips hade de bestämt sig för en kärleksresa till Rom. Cindy hade nämligen en lägenhet där. Cindy var dock inte Cindy, utan en förklädd Mossad agent. När han kom till lägenheten blev han tagen, slagen och drogad och sedan förd till Israel. Senare blev han dömd i en hemlig rättegång till 18års fängelse.
Under tiden hade Sunday Times kollat upp uppgifterna och kommit fram till att dom stämde. Dom bestämde sig för att publicera uppgifterna. Det slog ner som en bomb i världspressen. Ingen visste dock vad karln tagit vägen. Senare läckte uppgifterna om kidnappningen ut.
Vananu har blivit hyllad i fredsrörelsen som en hjälte trots anklagelser om att han egentligen bara var intresserad av droger, pengar och kvinnor. Men bland israeler är han hatad mer än någon annan. Han fick sedermera det sk alternativa nobelpriset, “Right Livliehood Award”.
De första 11åren i fängelse fick han sitta i isoleringscell och fick inte ta emot något möte, inte ens hans familj.
I efterhand har det visat sig, vilket framgick i programmet, att Brittiska underrättelsetjänsten, MI-5, kände till planerna på kidnappningen men förbjöd Israelerna att göra det på Brittisk mark. Därav lockbetet till Rom. Den 21 april 2004 så släpptes han fri efter tiden i fängelse.
Det har skrivits mycket om fallet! Ska man se honom som en landsförrädare eller ska man se honom som en hjälte som avslöjade hemliga planer på att konstruera världens farligaste och mäktigaste vapen som har tagit mest människoliv vid ett tillfälle. Han var uppenbarligen väldigt idealistisk och fick inte ens betalt (eller tog inte betalt) för nyheten. Bara för kostnader för resor och uppehälle i England.
Efter att han blev fri har han försökt att bli av med sitt Israeliska medborgarskap utan att nått framgång.
Allianspartiernas sätt att lösa äktenskapsfrågan är mycket trist. Att Fredrik Reinfeldt har använt sig av hårdnyporna och fullständigt kört över Hägglund och KD råder väl inga tvivel om. Här har han minsann vägrat att lyssna in riksdagsledamöter med annan övertygelse. t ex läs här
Charlie Weimars pressuttalande om att Reinfeldt ställt Hägglund mot väggen med: ”Antingen går du med på att riksdagen röstar igenom utredarens förslag eller så får kd lämna regeringen.” luktar väldigt rätt. Givetvis kommer ingen i regeringen erkänna det.
Jag är förvånad över att Reinfeldt så enkelt har förbisett den mycket långa tradition som har definierat äktenskapet bara mellan man och kvinna, i hela världen, inte bara inom Kristendomen utan även Judendom, Islam bl a. Vem är han att ändra på detta?
I en intervju i Ekot på onsdagen uppgav statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige kan få könsneutrala äktenskap från 1 maj nästa år. Det har han bestämt! För att detta ska kunna äga rum så har nog Reinfeldt insett vad han behöver göra för att nå det målet. Att överhuvudtaget hävda detta visar Reinfeldts målmedvetenhet och agenda. Det visar ju också på en besynnerlig arrogans inför en alliansbroders profilfråga.
Detta är skäl för KD att överväga att lämna regeringen! Detta är nämligen en så pass viktig fråga att man kan inte bara nicka på huvudet och gå vidare.
Aftonbladet rapporterar (Här) att vår utrikesminister, den annars kompetente och korrekte Carl Bildt styr och ställer med SVT. Till Aktuellt i veckan så planerade Svt Redaktionen för att bjuda in gäster till studion för att rapportera och ge sina synpunkter på det Amerikanska valet och Obamas seger.
Man hade valt att bjuda in Carl Bildt och även f.d. utrikesministern och tillika USA-diplomaten och FN-sändebudet under många år, Jan Eliasson. När Bildt fick reda på att Eliasson var inbjuden, så backade han ur. Förklaringen som Svt fick från Bildts sekreterare var att ”de funkar dåligt ihop”.
Det tycker jag var en väldigt dåligt förklaring. Det var lågt och stroppigt av Bildt. Känner han sig så hotad av Eliasson att han inte vill ställa upp mot honom. Tydligen fungerade det för Bildt att ställa upp mot Wallström. Det blir en aningen märkligt. En politiker ska väl inte styra och hålla i reglerna för en Svt intervju. Det brukar kallas för ministerstyre.
Man får känslan att det handlar om att Bildt inte kan stå i ljuset och briljera när Eliasson är närvarande och därför vill han inte medverka. Kan inte förstå att Bildt ska ställa och styra med Svt för att få sin vilja genom. Jag trodde han var folkvald och borde verka för det allmännas bästa och representera regeringen. Att både Bildt och Eliasson skulle medverka skulle bidra med en sund balans från två kompetenta politiker från regeringen och oppositionen. Svenska folket har rätt att veta var dom står i viktiga frågor!
Så tänker uppenbarligen inte Bildt! Han vill tydligen själv styra och ställa själv, t o m hur Svt ska arbeta! Med det beteendet, så tappar han i respekt åtminstone hos mig!