Fortsättning.Religiös konst

Paul Tillich utvecklade alltså en teologi när det gäller konst. Unik på många sätt och vis. Tillich frågade sig var man kan hitta religiös konst….eller snarare: “Var kan man finna religionen idag?” Om vi ställer frågan, så kanske vi ändrar och frågar oss: Varför har viss konst en religiös kvalité (jag skulle använda andlig kvalité) medans andra inte har det?

Tillich gör skillnad på Inhalt och Gehalt. Inhalt t ex i ett musikstycke skulle kunna vara själva berättelsen som kommer ur texten på låten. Texten kanske handlar om en pojke som är ledsen och som besöker en plats. Gehalt handlar om något mycket djupare, tex främlingsskap, utanförskap, lojalitet, döden, himlen osv.

Tillich menar att all konst har en djupare dimension (Gehalt) mer eller mindre. Hur som helst, Tillich menar att vad som skiljer religiös konst från icke-religiös är att i religiös konst så är Gehalt i fokus. För Tillich så är ytan eller det synliga (Inhalt) ganska oväsentligt. Det viktiga för honom är relationen mellan Gehalt och formen på konst-stycket./musikverket. När formen och Gehalt är i harmoni, då är det religiös konst för Tillich. Han menar även att om formen kommer i centrum, så försvinner Gehalt.

Nu betyder inte detta att Tillich menar att den religiösa aspekten är den enda kvalitén som konst kan ha. Tvärtom, det är en aspekt av många.Tillich klassificerade konst på ett annat sätt också, viket kan tyckas lite enklare att förstå. Han menade att det finns subjektiv och objektiv konst. Ett subjektivt stycke handlade mer om konstnären/musikern själv och hans perspektiv, medans i objektiv konst, så är konstnären mindre viktig än verkligheten som konststycket eller musikstycket beskriver. Det skulle kunna beskrivas i en bild:

Utifrån den här skissen, så beskriver Tillich konst på följande sätt:

I det övre vänstra hörnet placerar han Impressionismen, som han menar är form dominerad och subjektiv eftersom den är mer intresserad av författarens egna intryck än verkligheten som beskrivs.

I det övre högra hörnet placerar Tillich Realism. Här är inte författaren/konstnären i centrum, utan det som beskrivs. Hur som helst, så är det formen som är viktig och inte det djupare budskapet (Gehalten).

I det nedre vänstra hörnet placerar Tillich Romanticism. Här försöker konstnären att gå under ytan på det som beskrivs. Dock inte för att finna det som angår alla, utan snarare konstnärens känslor.

Slutligen, i det nedre högra hörnet placerar han Expressionism. Detta anser Tillich vara den mest religiösa konsten (vad tycker du?) Argumentet är att denna riktning beskriver djupare mening i livet. Dessutom menar han att Gehalt (dvs den djuparen dimensionen) är viktigare än formen.

Ganska intressant sätt att se på! Givetvis kan det kritiseras för att vara för schematiskt eller för bestämda beskrivningar av resp. riktning. Hur som helst, kan jag tycka det finns en poäng i resonemanget. Ett lite annorlunda sätt att se på olika kultur-uttryck!

Religiös konst?

Still Life with Fruit Basket by Paul Cézanne

Komm, Herr Jesus, sei unser Gast by Fritz von Uhde

Vilken av de här målningarna är mer religiös än den andra? Vad definierar religiös/icke religiös konst eller musik. Vad definierar kristen konst/musik  resp okristen? Det är inte en kuggfråga, utan belyser snarare än frågeställning som alltid funnits i Kristna kretsar och i synnerhet frikyrkliga kretsar. Frågan kan egentligen tillämpas på många kulturella områden såsom konst, musik, literatur, drama o dyl.

Under mina studier i Birmingham, så kom jag i kontakt med Paul Tillich i den literatur som jag studerade. Tillich som var en tysk teolog (Lutheran) sysslade mycket med relationen/växelförhållandet mellan kultur och tron. Han använde sig av filosofi, psykologi, konst o liknande vetenskaper för att adressera relevanta frågor i tiden. Tillich menade att teologin söker svar på de här frågorna baserat på uppenbarelsen (skriften, tradition mm). Han anses vara en av de främsta teologerna som funderat på det här med konsten (Hans Urs von Balthasar är en annan framstående).

Tillich disskuterade detta ämne en hel del och jag tänkte försöka titta lite på hur han såg på det vilket jag tycker är ganska intressant. Men tillbaka till bilderna. Det nämnda exemplet kommer från Tillich själv. Tillich menade att Uhde’s målning av Jesus saknade vad han kallade ”quality of sacredness”.

Tillich gjorde en intressant distinktion mellan ett kultur-styckes innehåll (Inhalt) och dess sanna betydelse/mening(Gehalt). Han menade att den senare bilden  har ett religiöst innehåll men var inte religiös för att dess form inte korresponderade med dess sanna betydelse (Gehalt). Med andra ord, det kan finnas en religiös bild/symbol på ytan, men den är inte religiös i dess yttersta bemärkelse pga att den inte är målad på ett sätt som kommunicerar något om Gud.

Den andra målningen å andra sidan, Still Life with Fruit Basket by Paul Cézanne, har inte en religiös symbol/bild på ytan (inhalt). Det är bara frukt som man ser. Hur som helst, Tillich menar att det är något med sättet som frukten är målad på, som öppnar upp något för betraktaren. Detta menar Tillich är en genuint andlig erfarenhet. Det är en djupare dimension än bara det omedelbart synliga. Det tränger in bakom ytan så att säga.

Tycker att detta är ett intressant synsätt. Vi kristna (åtminstone frikyrkliga) har ju alltid haft en tendens att kräva ett synligt kors på en bild, eller namnet Jesus i en låt, eller andligt språk i literaturen för att mena den är religiös/kristen. Har det inte funnits, så har det omedelbart klassificerats som sekulär/okristen.  Är det så enkelt?  I nästa bloggpost ska jag fortsätta det här ämnet.