Hindustan Times rapporterar (se här om obehagliga läkaringrepp från staden Indore i Indien). Indiska läkare har bytt kön på närmare 1000 flickor i åldrarna 1-5år med efterföljande hormonbehandlingar på barnen efter föräldrarnas önskemål. Skälet är att föräldrarna vill ha pojkar och inte flickor. Denna operation sägs kosta 150 000rupees, (ca 20 000-25 000 svkr.) vilket anses vara billigt för rika medelklassföräldrar i Bombay och Delhi, som anses vara majoriteten av dem som gör det.
Läkare berättar (i artikeln) att det är flickor som har inre manliga könsorgan och yttre kvinnliga som opereras till pojkar för att inte få en förvirrad könsidentitet när dem är vuxna. En allvarlig bieffekt av operationen är att barnen blir infertila.
Folkräkningsstatistik för 2011 visar att Indien idag har en ganska allvarlig obalans när det gäller pojkar och flickor. Statistiken visar att av barn under 6 år finns bara 914 flickor på 1000 pojkar (för ref se här ) jämfört med 927 på 1000 för ett årtionde sedan. Detta är ett mörkt moln för Indien.
Den ökade obalansen har flera orsaker. Bl a anses det bero på ökade kostnader för bröllop, sk hemgift, som visserligen är förbjudet i lag sedan länge (1961) men som fortfarande sker här och där. Fortfarande händer det att flickors föräldrar krävs på pengar, dyra kapitalvaror av brudgummens föräldrar när bröllop är bestämt. Inte konstigt då att det anses som en ekonomisk börda att få en flicka. Vidare så är det betydligt enklare idag att göra selektiv abort pga fel kön (trots att det är förbjudet i lag). Det finns ett mörkertal här som förmodligen är skrämmande.
Fenomenet att räkna bort en människa pga fel kön är en skrämmande och mörk tanke för oss i västerlandet. Vi anser ju att pojke och flicka är lika fint. I Indien har det gammel historia och tradition. Missionärer som William Carey, Moder Teresa och många fler t ex arbetade aktivt mot de här hedniska traditionerna. Efter 2:a världskrigets fasansfulla upptäckter, så dröjde det inte länge förrän FN:s generalförsamlingar antog viktiga dokument för att skydda mänskliga rättigheter.
Europakonventionen inleds: “Envars rätt till liv skall skyddas genom lag.” Att detta gäller såväl födda människor såväl som ofödda borde ju rimligen vara logiskt. Jag anser att hoten mot människovärdet handlar idag om att det finns människor som hävdar att det finns människor som inte bör få leva. Man förnekar dem deras människovärde, eller i helt nyttoetiska termer mena att dom är oönskade (flickor är dyrt anses det i Indien t ex)eller onyttiga i den allmänna nyttan för samhället. Ur detta resonemang kommer då slutsatsen att man får eller rent av bör göra sig av med detta. Man väljer att inte ens kalla det för människa.
Den kristna kyrkan har alltid försvarat människolivet och människovärdet. Allt från de gamla kyrkofäderna till dags datum. Katolska kyrkan har genom Andra Vatikankonciliet uttryckt detta synsätt väldigt bra och sammanfattande: “Gud, som är livets Herre, har åt människan anförtrott den höga uppgiften att tjäna livet, och människan skall på ett sätt som är henne värdigt fullgöra den. Livet måste därför skyddas med allra största omsorg alltifrån konceptionen: abort och barnamord är avskyvärda brott.” (Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudem et Spec nr 51) Att manipulera med det mänskliga livet är att grundläggande ändra på Guds skapelseordning.
I en tid när man reducerar människan till cellklump och livmoderinnehåll när hon befinner sig i mammas mage, i en tid när man inte behöver ta ansvar för sina handlingar utan kan ta en enkel väg genom att göra abort, i en tid när sex ska vara fritt och tillgängligt för alla, i en tid när könsgränserna s a s ska utraderas, så är det viktigt att stå upp för den kristna synen på människan och människolivet. Evangeliet är ett glädjens budskap eftersom det ser varje människa som unik och oersättlig i Guds ögon. Aldrig som ett problem. Gud formar oss i moderlivet och ser oss innan vi föds (se Jer 1:5 och Ps 139). Vi har samma värde oavsett om vi är pojke eller flicka. Att det sker så många aborter pga fel kön visar på en allvarlig diskriminering av kvinnan i många länder. Eftersom det verkar finnas en flathet mot detta fenomen i många länder, så måste kyrkan vara desto mer tydlig och klar i sitt budskap.