Michael Jackson – så minns vi honom

Lite sommar-reflektion:
Michael Jackson är död – En dans och musikartist som är beskriven som ett geni.
Trots sin enorma framgång, så kanske han representerar en av de mest tragiska människöden senaste åren i den offentliga scenen. En människa som aldrig fann sin identitet på något sätt! Svart och vit, man och kvinna, rik och fattig, geni och barnslig , privat och offentlig, oskyldig och bedragare – Allt verkade vara blandat på något sätt.
Michael Jackson var verkligen ett musikaliskt underbarn som verkligen bröt ny mark inom musik och dans. Hans tuffa musikvideos var verkligen annorlunda och tuffa. Vem kan glömma Albumet “Thriller”, låten Bad, eller hans berömda “Moonwalk”. Han var en rockikon och många menar han var lika stor för en yngre generation som Elvis var för sin generation. Det är säkert sant.
Samtidigt så var han en komplicerad och trasig människa utsatt för övergrepp som barn.
Han utnyttjades verkligen brutalt för pengar och var liksom tyranniskt styrd av sin far som barn. Han började sin karriär som 5-åring. Har sett ett antal intervjuer där Jackson verkligen uttrycker sin sorg över sin far och relationen med honom.
Han verkade inte haft någon barndom och liksom sökte efter den som vuxen. Han älskade filmen “Mitt liv som hund” som handlar just om barndomen. Han umgicks tydligen med den svenske skådespelare som spelade huvudroll i den filmen. Han verkade leta efter det som många tar för givet: en normal barndom och ett normalt liv.
Visst har han ansvar för sitt till synes bizarra liv i vissa avseende, men man måste ta hänsyn till den skada som hans egen familj och far i synnerhet, men även människor runt omkring åsamkade honom pga falska motiv till både pengar, makt och berömmelse snarare än tro och kärlek. Denna skada och de sår gick inte att reparera till slut. Han var som ett skal med en tom insida fick man intryck av.
Han var en av de största som vår kulturs musikliv har haft, han var hyllad av så många, sålde överlägset mest skivor av alla, gjorde de mest imponerande musikvideos för sin tid – och ändå så olycklig, sorgsen, rädd och ensam.
Hans liv är visar hur tragisk vår tids kultur är. Berömmelse och kändisskap är värderingar som kulturen styrs av och pengar är dess huvudsakliga motiv. Den här kulturen, precis som man tuggar ett tuggummi, så tuggade man Jackson för att få ut det mesta ur honom, för att sedan spotta ut när det inte smakade något längre. Hur väl stämmer inte skriftens ord “Du kan vinna hela världen men förlora din egen själ” i detta sammanhang. Michael Jackson vann påtagligt hela världen, men verkade ha förlorat sin egen själ genom det trauma som han gick genom.