Ledarskap och makt

Efter att ha följt med i både del 1 och del 2 av programmet Existens och dess
efterföljande debatt i tidningar såsom Dagen och andra medier, så blir man lite fundersam.
Ännu en gång så har en speciell grupp Kristna med en till synes självutnämnd stark ledare kommit på tapeten. Från att ha startat i hängivenhet och med en sk klar vision så har saker och ting utvecklats i osunda och sekteristiska tendenser med manipulativa och kontrollerande drag.

Tyvärr så är ju det här inte första gången som det sker. Kyrkohistorien visar på många exempel och vi behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att se exemplen.
Det verkar vara inbyggt i själva existensen av frikyrkliga rörelser att kunna (om man inte är vaken) utvecklas i sekteristiska banor. Äldre kyrkor såsom Svenska Kyrkan, Katolska och Ortodoxa verkar inte ha dom problemen (givetvis finns det mindre ordnar och grupper som uppvisar dessa likheter) men dom är oftast perifera. Jag tycker mig se andra typer av strukturella problem som vanliga i dessa kyrkor såsom politisering, kulturanpassning (Kulturkristendom), Maktkamper och korruption (Medeltiden), nationalism bl a.

Jag delar Håkan Arenius kommentar på Dagen att sättet att undvika dessa problem i friförsamlingar är att
“en kristen ledare måste vara ansvarig inför någon. Många kyrkor har organiserat detta i ett hierarkiskt system, men även de mest kongregationalistiska rörelserna har olika former av till exempel geografiska nätverk som stöder och förmanar…”

Problemet är ju dock att den här typen av rörelse talar ofta nedvärderande eller hånande om samfunds-strukturer och andra liknande org. Det är en slags “jag vet bäst” attityd som ofta vägrar insyn eller översyn. Man menar att Ledarens vision får ju inte stoppas av äldste eller styrelser osv. Därför vill man stå “fri” och kunna bestämma själv.
Abraham Kuyper, en reformert teolog i Holland under senare delen av 1800-talet, och som introducerade ny-calvinism i Europa, betonade vikten av att makt begränsas just pga maktens glans har förmåga (genom syndanaturen) att korrumpera människor. Detta gäller lika mycket religionens område som politik och andra områden. Faktum är att det är desto lömskare inom religionens område eftersom det är vanligt att man kan använda ett andligt språk som redskap för att styra, härska, kontrollera och manipulera människor. Det finns det gott om exempel på.

Detta är något som jag tror är viktigt att diskutera för att vi ska undvika liknande osunda utvecklingar som skett i Sverige senaste åren.

En dikt till Jonathan – min kära son

Läste en dikt av Karin Boje som jag tyckte var fin och som
tillägnas min lille son, Jonathan!

Förklaring

I din skönhet sänkt
ser jag livet förklarat
och den mörka gåtans svar
uppenbarat.

I din skönhet sänkt
bedja jag vill.
Världen är helig,
ty du är till.

Min lyckligaste dag

Den 23 Augusti kl. 02.27, så föddes lille Jonathan David. Det var den mest fantastiska och märkliga upplevelse jag har varit med om. Det var så svårt att inse att dels har denna lille krabat legat i mammas mage så länge och vi har väntat och väntat på honom. Dels var det nästan svårt att inse att fr.o.m. nu så är jag och min fru helt ansvariga för honom. Det var verkligen känslosamma och stora ögonblick i våra liv.

Det är väldigt få ögonblick som har varit så starka och betydelsefulla för mig som vid ögonblicket för hans födsel. En sån här liten krabat gör ju att man smälter som smör i solen. Fr.o.m. nu är jag pappa..!!!!!!!!!!!!!

PS. Efter stora påtryckningar från pappa och mamma, så har jag bestämt mig för att börja blogga…vi får väl se hur mycket det blir. Min bloggadress är Guldklimpen

I väntans tider

Det känns fantastiskt spännande att få bli far för första gången! Just nu så går jag och min kära fru i väntans tider. I dags datum, så har frun gått över tiden med 3dagaroch man undrar ju hur länge det ska ta innan det sätter igång. Det känns som att allt annat har fått en lägre prioritet för tillfället.

Har följt med i OS en hel del eftersom jag tycker det är väldigt roligt! Att få se hur Usain Bolt fullständigt krossat allt motstånd på 100 och 200m och dessutom satt fantastiska världsrekord på distanserna gör ju att man aldrig slutar förvånas över människans kapacitet. OS är enormt roligt att följa och kan mycket lätt bli en drog inser jag.

Skönt att bryta av med att sätta sig ner och läsa intressanta böcker. För tillfället läser jag en biografi skriven av Simon Sebag Montefiore, Young Stalin, som är en väldigt detaljerad och välskriven bok. Ett enormt forskningsprojekt! Ett mångfacetterat och närmast psykologiskt porträtt av Josef Stalin där många olika sidor av denna kanske 1900-talets farligaste massmördare beskrivs. Den visar verkligen på hur många sidor som en människa kan besitta. Man får väldigt många “ojdå”, “a-ha”, “är det sant” upplevelser.

Rekommenderas starkt till personer som vill försöka förstå Joseph Stalin och hans tyranneri under Sovjet-eran på ett bättre sätt!

Tillbaka till bloggen

Efter ett långt uppehåll med ledighet så har man så återvänt till bloggen!

Det finns vissa människor som äger ett sällsynt civilkurage. En man som ägde det, Alexander Solzhenitsyn, har gått ur tiden! Den mannen var en hjälte i f.d. Sovjet-eran som vågade kritisera kommunisterna och Stalin. Det var ett stort nöja att läsa hans produktion. Jag tänker framförallt på One Day in the Life of Ivan Denisovich som jag tyckte var väldigt bra. Han fick ju lida ganska mycket för sin vågvalsighet och respektlöshet inför den bestialiska regimen. Hans erfarenhet av Gulagarkipelagen är också en märklig bok som kom ut senare. Han blev en vass regimkritiker som kommunisterna försökte tysta på olika sätt men inte lyckades. Han blev en symbol för det fria samhället. Man blir riktigt sugen att läsa några av hans märkliga verk.